Matbordsbloggning

Nu sitter jag vid matbordet med en kopp kaffe samt en del av moders hembakade äpplekaka. Det är gott. Jag kom precis hem efter en tredagsvistelse i Den stora staden Göteborg. Håret ser ut som det brukar efter tre dagar utan dusch och nacken är stel efter en obekväm sovställning. Jag som brukar tycka den där soffan fungerar utmärkt att sova i. Kanske var något fel på den, eller mig, den här natten.
Tentorna gick inte alls bra. De gick rent ut sagt skitdåligt. Genkitentan gick nog helt okej. Men hörförståelsen ska vi inte ens prata om. Seriöst. Långa, svåra, komplicerade meningar som man inte förstår med mitt vokabulär. Nej, usch säger jag bara.
För andra gången på kort tid sitter jag med den bärbara datorn också, helt otroligt. Förra gången för att jag inte orkade sätta igång den stationära, och nu för att det är så förbaskat jobbigt att bära ner den stora jäveln bara för att jag vill sitta här samtidigt som jag sitter vid matbordet.

Så är det. Och oj vad jag skriver massa skit just nu. Helt otroligt. Jag skulle för övrigt vilja tacka de tre som gav så fina kommentarer angående Experiment, speciellt Grannfrun då detta var mycket oväntat. Och oväntade källor är alltid bra, eller hur? Det är precis detta som får mig att vilja fortsätta skriva meningslösa texter med något försök av stämning i. Och vem vet, någon dag kanske jag blir bra på det?

Om sisådär fyrtio minuter ska vi sätta oss i bilen, jag och mor, för då bär det av mot Henån. Jag ska repa med Tigerhype, och hon ska träna Yoga. Detta kan bli sista repet innan Öppen Scen på Sinclair, där vi ska spela. Eller så hinner vi med ett till, vem vet?

Gårdagen tillbringades hos Markus och Tina i Göteborg som sagt. Vi spelade Arkham Horror, ett spel som grundar sig på H.P Lovecrafts böcker om Cthulhu (med den jobbiga stavningen). Det var skitkul. Förmodligen var det den bästa slutboss jag någonsin mött. Den var ju nästan omöjlig att vinna över. Och vann, det gjorde vi bannemig inte. Men vad fan, djävulen finns i detaljerna, vem bryr sig om att vinna. Egentligen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0