Fredrika möter Sminkmaffian
Det var kallt ute, hade södra Sverige haft snö nu för tiden skulle den legat i stora drivor längst vägkanten. Skolbussarna skulle stått stilla och hälften av Sveriges befolknings skulle legat hemma i förkylning. Vid varje andetag bolmade en stor mängd rök framför Fredrikas ansikte. Hon tyckte det var helfestligt, skrattade förtjust och klappade i händerna. De människor som gick förbi log varmt åt hennes lefullhet, och ibland stannade det någon för att fotografera henne. Då stirrade hon djupt in i kameran, bolmade fram en liten röktomte och skrattade sedan högt igen.
Efter att en grupp kostymklädda asiater motvilligt lämnat henne efter en snabb på klockan och ett högt tjut kom tre stycken tuggummituggande tjejer fram till henne. Två av dem var iklädda korta kjolar, och den tredje hade långa tighta byxor nedstoppade i ett par bruna skinnstövlar. Fredrika tittade upp och noterade deras totala avsaknad av jackor. De synade skeptiskt häxan uppifrån och ned och tillbaka igen, oavbrutet tuggande.
-Alltså... Varför har du så fula kläder? Det ser ju för jävligt ut. Och du borde verkligen göra något åt den där frisyren, sa tjejen med byxor.
Fredrika stannade upp, hennes blick flackade mellan de tre tjejerna och rynkade ögonbrynen medan hon tankfullt puffade fram en kinesisk drake som skrämt flydde därifrån. Hon gick fram till långbyxan och ställde sig på tå för att nå upp till hennes ansikte. Intensivt tittade hon på den lilla finnen som satt till höger om näsan [Oj, piercingen, ursäkta. förf anm.].
-Ursäkta om jag är frågvis, men... Finns det någon som faktiskt sett er naturliga hudfärg?
Efter att en grupp kostymklädda asiater motvilligt lämnat henne efter en snabb på klockan och ett högt tjut kom tre stycken tuggummituggande tjejer fram till henne. Två av dem var iklädda korta kjolar, och den tredje hade långa tighta byxor nedstoppade i ett par bruna skinnstövlar. Fredrika tittade upp och noterade deras totala avsaknad av jackor. De synade skeptiskt häxan uppifrån och ned och tillbaka igen, oavbrutet tuggande.
-Alltså... Varför har du så fula kläder? Det ser ju för jävligt ut. Och du borde verkligen göra något åt den där frisyren, sa tjejen med byxor.
Fredrika stannade upp, hennes blick flackade mellan de tre tjejerna och rynkade ögonbrynen medan hon tankfullt puffade fram en kinesisk drake som skrämt flydde därifrån. Hon gick fram till långbyxan och ställde sig på tå för att nå upp till hennes ansikte. Intensivt tittade hon på den lilla finnen som satt till höger om näsan [Oj, piercingen, ursäkta. förf anm.].
-Ursäkta om jag är frågvis, men... Finns det någon som faktiskt sett er naturliga hudfärg?
Kommentarer
Trackback
